Dalarnas län · elområde SE3
Driftkostnad i Ludvika 2026
Vad värme, el, vatten och sophämtning kostar i Ludvika enligt kommunens taxor 2026, och vad det blir för din villa eller lägenhet.
2 915 krper lägenhet och månad · plats 134 av 290 (billigast först)
1 211kr/MWh fjärrvärme · Västerbergslagens Energi AB
140öre/kWh elnät · Västerbergslagens Elnät AB
Driftkostnaden i Ludvika
Driftkostnad…
Så räknade vi: fjärrvärme med Ludvika pris 1 211 kr/MWh och elnät 140 öre/kWh (Nils Holgersson 2026, Västerbergslagens Elnät AB); värmebehov 95 kWh/kvm och år (110 med direktverkande el), värmepump med årsverkningsgrad 3; vatten och sophämtning från kommunens taxa för flerbostadshus, omräknade till villa och kalibrerade mot Svenskt Vattens riksgenomsnitt för typhus A (12 549 kr); fastighetsavgift 0,75 % av taxeringsvärdet upp till takbeloppet. Lägenhet: kommunens kostnad per kvm direkt från rapporten.
I korthet
Våra beräkningar på kommunens taxor i Nils Holgersson 2026
- En normallägenhet i Ludvika kostar 2 915 kr i månaden i värme, el, vatten och avfall, −0,7 % mot mediankommunen (2 937 kr). Plats 134 av 290 räknat från den billigaste.
- Största posten är fjärrvärmen, 1 299 kr i månaden; vatten och avlopp kostar 633 kr (plats 134) och sophämtningen 151 kr (plats 198).
- Fjärrvärmen kostar 1 211 kr/MWh från Västerbergslagens Energi AB, −5,5 % mot medianen 1 282. En villa med 13 MWh betalar 15 745 kr om året, −923 kr mer än i mediankommunen.
- Elnätet (Västerbergslagens Elnät AB) tar 140 öre/kWh för en lägenhetskund, plats 155 av 290; dyraste nätet i landet tar 195 öre (Eslöv), billigaste 75 (Umeå).
- Kostnaden steg +4,5 % från 2025 till 2026, mot 6,8 % i mediankommunen. Kommunalskatten är 34,05 % (plats 211 av 290 från den lägsta).
Kostnaderna post för post
| Post | kr/mån, lägenhet 2026 | 2025 | Förändring | kr/kvm och år | Plats av 290 |
|---|---|---|---|---|---|
| Fjärrvärme | 1 299 kr | 1 269 kr | +2,4 % | 234 | 118 |
| El (nät + handel) | 833 kr | 740 kr | +12,4 % | 150 | 169 |
| Vatten och avlopp | 633 kr | 633 kr | +0 % | 114 | 134 |
| Sophämtning | 151 kr | 146 kr | +3,1 % | 27 | 198 |
| Totalt | 2 915 kr | 2 788 kr | +4,5 % | 525 | 134 |
Grannkommuner i Dalarnas län
| Kommun | Totalt kr/mån | Fjärrvärme kr/MWh | Elnät öre/kWh | VA kr/mån | Skatt |
|---|---|---|---|---|---|
| Vansbro | 3 557 kr | 1 592 | 105 | 927 kr | 34,28 % |
| Malung-Sälen | 2 769 kr | 907 | 148 | 816 kr | 34,45 % |
| Gagnef | 3 046 kr | – | 152 | 652 kr | 34,27 % |
| Leksand | 3 263 kr | 1 381 | 152 | 746 kr | 33,80 % |
| Rättvik | 3 359 kr | 1 381 | 152 | 836 kr | 33,80 % |
| Orsa | 3 438 kr | 1 477 | 105 | 972 kr | 34,30 % |
| Älvdalen | 3 723 kr | 1 674 | 105 | 985 kr | 34,77 % |
| Smedjebacken | 3 198 kr | 1 336 | 113 | 780 kr | 34,44 % |
| Mora | 2 811 kr | 1 442 | 105 | 410 kr | 34,32 % |
| Falun | 2 782 kr | 1 104 | 108 | 701 kr | 34,05 % |
| Borlänge | 2 569 kr | 1 230 | 82 | 469 kr | 34,40 % |
| Säter | 3 353 kr | 1 447 | 152 | 742 kr | 34,30 % |
| Hedemora | 2 888 kr | 1 180 | 100 | 709 kr | 34,15 % |
| Avesta | 2 934 kr | 1 469 | 148 | 388 kr | 33,95 % |
Så räknade vi. Lägenhetskostnaderna är Nils Holgersson-gruppens beräkning för ett typhus med 15 lägenheter och 1 000 kvm i Ludvika, med kommunens taxor 1 januari 2026 (fjärrvärme, elnät, elhandel, VA, avfall). Kr/mån per lägenhet är 1/15 av husets årskostnad delat med tolv. Villakalkylen använder samma fjärrvärmepris per MWh och elnätspris per kWh, 95 kWh/kvm i värmebehov och Svenskt Vattens riksgenomsnitt för en villas VA-avgift som kalibrering. Plats i rankningen räknas bland kommuner med värde.
Vanliga frågor
Vad kostar en lägenhet i drift i Ludvika?
2 915 kr i månaden för värme, el, vatten och avfall i en normallägenhet enligt Nils Holgersson-rapporten 2026. Det är kostnaden som ligger i hyran eller avgiften, inte det du betalar separat.
Vad kostar fjärrvärme i Ludvika?
1 211 kr per MWh inklusive moms 2026 från Västerbergslagens Energi AB. En villa med 13 MWh om året betalar omkring 15 745 kr.
Varför är vatten och avlopp billigt i Ludvika?
VA-taxan ska täcka kommunens egna kostnader för ledningar och verk. Glesa kommuner med långa ledningar och få abonnenter betalar mest, täta kommuner minst; stora investeringar i nya reningsverk slår igenom direkt i taxan.